Filofaxgamet, del 1!

Ja. Jag införskaffade just denna modell för ett halvår sen, och har inte ångrat mig en enda sekund. Den har ju tagit upp mycket inspirationstid och jag har investerat en del kreativitet i denna läderomklädda skönhet så jag tänkte att, varför inte visa upp den!

Eller ja, i detta första kapitel, så är det avdelarna som gäller. Låt oss kasta oss in i det!

Ja, en Filofax Malden, som jag trånande glott på i ett år när jag väl beställde den åt mig själv.

Första anblicken! Sidomarkörer, post-its, bra-att-ha.

Uppslag nummer två är till vänster inte lika snyggt, trots sin uppenbara rimlighet, men till höger, så snyggt! För er som funderar över att det där, är människor som gör konstiga saker, så ja. Det är människor som gör konstiga saker. Någon av er kanske känner igen Hieronymus Boschs konstiga människor och luriga ugglor. Det är förstås ett uttag ur hans episka verk “The Garden of Earthly Delights”, ett av det tidiga 1500-talets mest fantastiska konstverk.

Älskar ugglan. Så klart den fick finnas på första sidan.

Flik nummer två blev Adam och Eva tillsammans med Gud i himlen, från samma verk, lika som de följande fyra avdelarna.

I helvetet hånglar man med grisar utklädda till nunnor (allting har en skarp sarkasm om 1500-talets samtid, förstås).

Också 1500-talets musikinstrument figurerar i helvetet, tillsammans med människor som i de glada lekarna i jordelivet med vindruvor och körsbär förtjänat att hamna där och monstren som underhåller sig själva med syndarna!

Ja, så får man passera igenom bestar också förstås.

Den sista blev helvetets periferi, med sina fantastiska rökiga ljuskäglor. Ack. Ett verk!

Jag tog bara de med filofaxen inkluderade sidoavdelarna, skrev ut bilderna från tavlan, och inneslöt dem i en maskinlös lamineringsficka. Sen kapade jag allting kant i kant och TEJPADE IHOP sidorna med helt vanlig scotchtejp för lamineringsfickorna var värdelösa på att hålla ihop, om man så ens använde en centimeters limmad kant runt hela arket. Så tejp blev det. Och fint blev det också!

Gillar det skarpt!

Äntligen fick jag tummen ur!

Ja, det där med planer och pyssel har ju en tendens att… dra ut på tiden. Jag köpte en fin hylla på Panduro som jag tänkte, den ska jag fan måla i någon färg. Sen gick tiden. Jag använde den förstås ändå, glodde på den ibland och ba, jag borde måla den där.

(Tänk när jag insåg att jag kunde ha smink i hyllan och därmed se mer och komma ihåg att använda mer! Win win!)

Sen klickade det till i söndags när jag röjde runt bland sminket och förvaringen hemma och ja, jag bara gjorde’t! Panduros hobbyfärg i “Coffee” (en favvofärg, gammalt brun liksom) utspädd i vatten och sen målade jag hela hyllan i den. Eller betsade, hur man nu vill frasera det. Tunn brun färg iallafall.

För jag gillar ju trä, men sånt där härligt ”blont skandinaviskt” trä är inte riktigt min kopp te.

Yay!

Sållade ut grejer jag inte längre ville ha i hyllan och ställde bara tillbaka sånt jag tyckte dög. Så, 20 minuters pyssel men en liten skillnad, som gör så stor skillnad!